Det förra inlägget va helt och hållet utlagt pga att jag är "psykiskt sjuk". Eller iallafall så är det de jag intalar mig, för vad annars skulle orsaka det?

När jag va yngre blev jag lämnad av exakt alla. Ingen alls fanns där för mig, inte ens mina så kallade vänner. Min mamma låg bara och sov hela tiden, min pappa satt bara vid datan, mina syrror va monster och själv låste jag in mig på mitt rum och gjorde inget. Förra året skulle jag inte ens ha försökt att få kontakt med t.ex. Erik och Carita. Anledningen va då att ajg trodde att de va riktigt hemska massmördare! Jag förnekar det inte, jag är väldigt väldigt Väldigt paranoid! Haha, när det va strömavbrott i förrgår, mitt i natten, så låg jag och kollade på film, och min lampa slocknade. Det första jag tänkte då va "NU KOMMER DE, MASSMÖRDARNA!". Men efter ett litet tag så lyckades jag faktiskt att vända mig om och kolla om det va någon vid dörren xD Haha, som jag sa, jag är VÄLDIGT paranoid! xD

Men aa. För att jag blev lämnad så har jag blivit ett psykfall som är väldigt paranoid! Och en del av dendär paranoida Melinda är den där att hon inte får göra någonting fel, för då lämnar alla henne! Väldigt konstigt, jag vet! Men så funkar det tydligen... cX

Usch, jag får huvudvärk bara av att tänka på det, så jag slutar nu... cX

PS: FÖRRA INLÄGGET VA HELT KLART ORÄTTVIST! DE HAR INTE GJORT NÅTT DUMT ELLER NÅGOT ALLS, OCH DE ÄR MINA VÄNNER! <3